Nu har jag äntligen beställt min personliga almanacka. Det tog ett antal timmar att testa färger, text och layout.
Nu är jag så hungrig att jag måste äta innan jag går och lägger mig.
Lång dag imorgon.
Mycket förberedelser.
Men morgonen ska börja med ett välbehövt bad. Sen måste jag fila på mina nyårslöften.
Pratade i telefon med Sara alldeles nyss och vi har bestämt att vi ska skriva ner våra nyårslöften och underteckna vid 12-slaget. Mitt nyårslöfte kommer att heta "Disiplin och struktur".
Sen berättade Sara om en sida på internet där man kan beställa och designa sin egen personliga almanacka. Det är bara så coolt! Man väljer färger, teckensnitt, text på framsidan, innehåll. Ja, allt som en planerare behöver. Det är bara så perfekt!
Idag har mamma och pappa varit här och stökat och sen har jag vilat en massa och kollat på film. Blir så matt i kroppen så fort jag gör någonting.
Imorgon är det fest på väktargatan, hos Eshis kompis, som är kock och som ska laga thailändsk mat som min mage säkert inte tål. Men imorgon ska min mage må mycket bättre. Sara ska vara med också, vilket gör att jag är säker på att det kommer att bli en lyckad kväll!
Nu måste jag bara komma på vad jag ska ha för färger på kalendern. Men jag behöver smakråd!
Vi kände det landet en gång du och jag,
och en gång vandrade vi där
på den gamla långa tiden som nu är förgången,
ett mörkt barn och ett blont.
Var det på de braslysta stigarna
i vinter kall och vit,
eller i de blåspunna skymningstimmarna
eller i små tidigt omstoppade sängar
i sömntung sommarkväll,
som du och jag i Sömnen drog dit
att möta varandra där.
Ditt mörka hår mot din vita nattdräkt,
och mitt var rufsigt och blont.
Blygt gick vi där båda hand i hand,
små fotspår i den gyllene sand,
och samlade snäckor och pärlor i spannar,
medan runtomkring oss näktergalarna
sjöng sina sånger i träden.
Vi grävde efter silver med spadarna
och fångade havets glitter,
sprang sedan i land till grönlysta gläntor
och fann den varma och vindlande väg,
som vi nu inte kan återfinna,
mellan höga, viskande träd.
I luften var varken natt eller dag,
en ständig afton av skymningsljus,
när först det glimtade för vår syn
Lekens lilla hus.
Nyss byggt det var, dock mycket gammalt,
vitt, och taklagt med halm av guld,
och med fönster med blyinfattade rutor
som vette ut mot havet;
och våra egna små trädgårdslotter
hade vi där - våra egna förgätmigejer,
röd bellis, krasse och senap,
och rädisor till vårt te
Där var alla kanter, trimmade med buxbom,
fulla med älsklingsblommor - med flox,
med lupiner, smånejlikor och stockrosor,
under ett rött majträd.
Och alla trädgårdarna var fulla av skepnader
som talade sitt eget lilla språk,
men inte till dig och mig.
För några hade silverne vattenkannor
och vattnade ner alla sina kläder,
eller skvätte på varandra; några smed planer
på att bygga sina hus, små städer
och boningar i träden.
Och några klängde på taket;
några nynnade ensamma och reserverade;
några dansade kring häxringarna;
alla med girlanger av tusenskönekedjor,
Medan några på sina knän
inför en liten kung i vit mantel,
krönt med ringblommor, sjöng
sina sånger för längesedan.
Men sida vid sida ett litet par,
huvud mot huvud med hoptrasslat hår,
promenerade hit och dit,
fortfarande hand i hand; och vad de sade
innan Vaknandet förde dem långt från varann,
det vet nu bara vi.
Jag vågade inte röra
Inte känna
inte heller snudda vid det
ville inte se på drömmar som
krossas
rädd för världen utanför
rädd för att förlora dig
igen
vågade inte röra på det vackra
runtomkring dig
inte heller snudda vid verkligheten
när jag hade dig närmare
än jag trodde
för rädslan att förlora dig
var för stor
så vågade jag heller inte röra det fina
mellan oss
det var skört som skärvor av glas
och
kunde när som helst krossas under
våra fötter
rädd för drömmar som
skulle gå i kras
att allt skulle krasha som
tusen stjärnfall stjärnklara nätter
vågade jag tro?
vågade jag längta?
i så fall
vågade jag hoppas?
vågade jag offra?
utan besvikelse
Ditt leende
fick mig att smälta
att glömma rädlsan för en kort sekund
alltför kort
för det kunde när som helst krossa
det vi hade tillsammans
lösa upp allt
i tusentals particklar
därför behöll jag ditt leende
innom mig
såsom dig
jag vågade inte
men jag log ändå och
det hjälpte
Du letar efter vingar
vet inte om att du skulle kunna hoppa
mellan molnen
vinden älskar såna som du
du behöver inga flygplan
bara rätt sorts skor
låna mig en av dina stjärnor
låt mig krama den i fickan när
det blir för kallt &
jag har tappat mitt sista par vantar
du sitter fast i världsligheten
verkligheten
trots att du borde ligga på ett flygfält någonstans
& se på något annat
marken älskar såna som du
du behöver inga matematiska termer
bara en termos kaffe & en filt
(& någon som ligger tättintill)
låna mig en av dina stjärnor
så kanske jag vågar stå bredvid dig en stund
utan att blekna bort till ingenting
jag vet att du vet
du har hört att världen spelar falskt
att någonting är väldigt ostämt här
musiken älskar såna som du
du behöver inte lyssna
du kan göra allt så mycket bättre med ett enda trumslag
ett litet ackord på gitarren
låna mig en av dina stjärnor
jag kan bara ge dig ord i utbyte
små klumpiga försök att förklara
att man bara kan älska såna som du
ett litet eko fastnade i min kupade hand,
jag lade örat tättintill för att lyssna
små viskningar från en annan tid,
något liknande ett annat liv
en sommarfjäril i februari,
vingar som snubblade i snön & frös ihjäl ganska snabbt,
ett stycke vår som förirrat sig in bland halsdukar & nerdragna mössor
det är klart man gråter när fjärilar dör
det är så svårt att tro då
att sommaren någonsin kommer på riktigt
men man kan alltid komma ihåg,
när fingrarna bleknar bort, novemberstumma
att en liten fjäril trotsade kylan för att väcka ett vinterfruset hjärta & påminna om värme
även om den bara fick leva ett litet ögonblick
mina fingrar räcker inte till,
aldrig riktigt ända fram
jag kan aldrig fånga dina ögon när du blundar
de krossas mot golvet
igen & igen & igen
jag får inte plats i utrymmet bredvid dig,
det ska räcka till åt alla fjortontusen stjärnor som virvlar runt din hud
jag kryper ihop i ett hörn & försöker krympa,
vill smyga in under din arm & låtsas lysa en stund
men jag fläckar golvet
igen & igen & igen
& jag vet aldrig hur mycket av sanningen jag vågar berätta,
om jag avslöjar för mycket ikväll när något blänker i din ögonvrå
jag vill bara få dig att förstå,
att du är värd inget mindre än det allra vackraste
därför dör jag på golvet (bredvid dina ögon)
igen & igen & igen
jag har hört att de bästa hittar man av en slump,
sådär så man undrar lätt hur i helvete det gick till,
& funderar på att bekänna tro till ödet
inte trodde jag att det var du som skulle finnas kvar när våren kommit & gått,
du halkade in i mitt liv på ett bananskal
kunde lika gärna ha halkat ut igen
& visst var det märkligt att den här hösten skulle landa mig i din stad med stadig frekvens,
där jag inte ens varit innan jag var din blindtarm en sommarkväll
nu sitter vi i alla fall här & bollar orden mellan oss,
stannar upp för en fika & en kram ibland,
& utbyte av Poeters Fjolliga Kärleksproblem
& kom ihåg att med dig äter gör jag gärna vad som heslt,
även om det regnar
lilla fjäril,
det kom en vind från ingenstans
och slet i dina vingar
den släckte alla blommor, drev löven från träden
nu fladdrar du omkring i höstmörker
trots att dagarna är längre än någonsin
men jag har sparat lite midsommarblomster bakom mitt öra,
hundkex, smörblommor och små små förgätmigej
om dina vingar bleknar och slits sönder,
kom hit, lilla fjäril, kom hit
och bygg bo i mitt hår en liten stund
Vaknar med ett ryck
stirrar ut i nattens ensamhet
men så känner jag
din värme mot min kropp
och dina andetag i min nacke
och med ens
är natten inte så mörk längre
och jag somnar
dold i de virvlande mönstren
på dina fingertoppar
Det blåser aldrig om natten.
Har du märkt det?
När man viner fram på cykeln
under den svarta stjärnhimlen,
då står allt still.
Staden sover.
Det är bara tankarna som lever.
Vinden virvlar runt bland dem.
Den har flytt från natten
och sökt skydd innuti våra kroppar.
Det är därför det inte blåser,
när man far fram på sin cykel
genom natten.
jag har gråtit alla mina tårar torra nu,
du skulle faktiskt inte märka någon skillnad,
du skulle kunna cykla hem tryggt ovetandes om stormen som krossade allt liv bara några dörrar bort
kanske önskade jag att du hade anat något,
att du hade kommit & förankrat mig för att du såg att molnen tornade upp sig,
eller bara av ingen särskild orsak alls
men nu har du cyklat hem tryggt ovetandes
& kanske är det lika bra,
för jag har gråtit alla mina tårar torra nu
men det ligger fortfarande femtontusen spikar strödda på mitt golv
jag drömde om dig i natt jag knarkade dina ord igen,
du var närvarande hela tiden som om du suttit vid min kudde hela natten
jag vaknade & det var så svårt att veta vad som var på riktigt,
jag är inte ens säker på att du verkligen var här längre
det är svårt för mig att veta, men jag tror du lever under någon annans lagar,
våren är överallt men vi kan ändå inte fånga den,
betyder det att vi är chanslösa? jag vet inte,
men det bränns under huden att veta att du finns men är så onåbar,
det är en vägg & en dörr & ett hånskratt,
ett hjärta som slår sig ut ur kroppen jag vet inte vart,
men det är det enda jag har utan det blir det inget kvar
det blåser över Mälarstrand & över piren där mina tummar frös till is,
vi kunde trotsa kylan men inte leva i värmen,
ju närmre våren kom desto tystare blev det tills vi stod alldeles stilla, inte ens ett hjärtslag
jag ser ut genom fönstret & jag saknar dig idag,
& nej, jag glömmer inte dig
men om jag flyr,
kommer du någonsin loss nog att leta efter mig?
det ligger i luften
& jag vill ha den där känslan man får då
man trippar ut på de nysopade gatorna,
de rena,
obefläckade gatorna,
ljudet av barnen på dagis som
för första dagen på året får
ta fram cyklarna & cykla runt på gården.
jag vill ha sopljud & fåglar som
sjunger en morgonsång utanför mitt fönster,
jag vill ligga i gräset
vid ån & titta på moln. (med dig)
jag vill ha nya vita sneakers & människor som ler,
för plötsligt är de kär i chefen,
busschauffören,
bästa vännen,
nykär i pojkvännen,
mannen,
ex:et.
(i dig)
jag vill ha vår i luften,
jag vill ha känslor i obalans
& sen inbillar jag mig att det är vår-
för känslorna är ju i obalans
då din hand ligger så nära min
vilandes mot den röda plyschen i biosalongen.
det mörknar längsmed rälsen
hon tiger still i smutsiga skor
hon sitter blek i trasiga flor
och sörjer en oskuld, oundvikligen förlorad
hon tecknar granar i marginalen,
nästan tvångsmässigt, ständigt samma sätt att röra pennan
stjärnor och äppelträd och storögda små kryp med stubbigt hår
om det någonsin kunde bli riktigt tyst
föreläsningsanteckningar utspädda med bloddrypande poesi
numret till dårhuset jämte proviniensprincipen
och den älskades personnummer i rosa på sidan efter Melvil Deweys klassifikationssystem från artonhundraåttiosju; ifall hon skulle bege sig
hur brutalt verkligheten perforerar hennes dimma av drömmar om det ljuva vetandet
och att hon inte smyger med det
hon talar om det på bussen
hon sliter ut, skär upp och serverar sitt vidöppna hjärta
sträcker fram händerna och ber dig slicka hennes fingertoppar rena
om det någonsin kunde bli riktigt tyst
Ettor och nollor
digitala känslor
Riktiga människor
bakom var sin skärm
Törstar efter närhet
kanske finner dom den här
Ömhet och närhet
hetta och kyssar
Kärlek och smekningar
Bredbandserotik
I mentala samlag
Vad hände med flirten
med ett ögonkast så kort
Vad hände med leendet
till pojken framför i kön
Vad hände med charmen
som fick ditt hjärta att slå
Mentala samlag
jag är en påse makaroner utspilld på ditt golv,
även om du skulle ta dig tid att falla ner på knä
och samla upp mig en och en är jag redan
förbrukad, förstörd
för smutsig för att ätas upp
fjärilen som kippar med vingarna mot fönsterrutan,
oförstående inför denna oförlåtande mur
hur ljuset sköljer över hennes ansikte men vägrar henne tillträde
hon slår sig blodig och nött,
täckt av en vämjelig hinna av olja och sot
jag är så hjärtinnerligt trött på mina egna konturer,
som en stig som trampats med grova kängor,
morgon och kväll, dag efter dag
tills vi börjat förtära varandra i ömsesidig avsky och leda
men någonstans en kärlek, ett hemmavarande och drömmen
om att återupptäcka mjukheten och krökarna med någon annan
varje natt, detsamma, vankande av och an
med svängande lykta,
om någon kunde finna den rätta vägen fram
och våga svalka ett irrbloss i sin kupade hand
allt du säger är bara hälften av vad jag hör,
utspätt i brus
allt jag rör vid blir till grus, i min mun
jag är en tår som droppar från din haka till din halsgrop;
du skälver till en sekund
och torkar bort mig
Lyssnar på musik som jag lyssnade på för jättelänge sen. Pearl Jam. Och läser gamla dikter från början av gymnasietiden.
nu får tystnaden.
tala.
klart och tydligt.
det tar bara en sekund så vet vi,
att när trumhinnorna spänns i panik
är det dags att rulla under bordet & händerna för öronen,
ta skydd för den stora explosionen
.DET ÄR SÅ JÄVLA TYST.
hjärtklaffarna tvekar i flera minuter.
eller så slår dom så snabbt att dom inte hörs.
det går flera dagar när vi inte ens andas,
hundratusentals sekunder av ingenting alls
utan syre kan ljud inte forplantas.
och i den här tomheten kan ingenting växa.
inte ens ett litet varmt minne är någonting värt.
när den stora tystnads-rensningen har börjat.
evakuering pågår
nu är trycket alldeles för högt.
backa!
eld i berget.
nu smäller det!
bära eller brista..
Jag är fortfarande helt utmattad efter magsjukan. Osugen på mat och illamående. (Sara bli inte orolig nu för vi ska fira nyår och ha jättekul!!)
Jobbade igår och i förrgår som brevbärare och delade ut post. Det var faktiskt riktigt kul. En massa spring upp och ner i trappor och en massa glatt folk som hejjade. Men gissa om jag har ont i vaderna idag. Det är till och med svårt att gå.
Men riktigt kul att dela ut post. Jag hade min stegräknare så det blev som ett betalt träningspass. =)
Idag har jag lagt klart brorsans pussel på blå mosken i Istanbul, spelat scrabble med mamma, pappa och syrran och så har jag och syrran varit ute och övningskört med pappa ute vid Ultuna. Det kändes lite overkligt. Förra gången jag provade vaf för flera år sen när Matte tvingade mig att köra på travbanan i Bollnäs. =)
Syrran är jätteduktig! Min lilla katt. Prr prr *gräver ner sig i kattsanden i underläge*
Sen blev jag så trött för en stund sen av all utmattning men pappa kom in och pratade vett med mig. Men innan det gjorde jag en dum sak. Jag ringde hem till svinandreas och bad hans mamma att hälsa honom att han var ett jävla as. Hon lät ganska förvånad. och sa Andreas?
Men jag är lite nöjd också. Han är ju ett svin. Och kommer alltid att vara det för mig.
Nu känns det mycket bättre. Det var bra att prata med pappa.
Nu ska jag nog lägga mig och pyssla framför tv´n strax.
Riktigt kul med scrabble. Längsta ordet som skrivits när min syrra spelat det på nätet förut är naziförföljelse. Riktigt kul. Bara grejjen att komma på något sådant.
Det är riktigt stökigt i min lägenhet nu och jättemycket odiskat men jag tänkte styra upp det imorgon. Eller inte jättestökigt men jag har ju inte hunnit julstäda ordentligt eftersom jag blev magsjuk oc´h mest legat hemma hos mamma, pappa och syrran.
Min mobil fungerar inte alls. Jag är så förbannad.
När jag orkar tvätta håret så blir det en hårinpackning. Men jag förstår verkligen inte hur jag ska få ut de här dreadsliknande, toviga håret.
Det är julaftonsmorgon. Som jag har längtat. Men jag är magsjuk (vinterkräksjuk )och då är det inte alls lika kul. Har spytt hela natten, inte sovit någonting, haft otroligt ont i magen och mått illa och haft feber.
Det går inte att äta eller dricka något och jag är så otroligt törstig att jag måste dricka, men då spyr jag. Häftigt och spyreflexen fortsätter säkert 10 gånger efter att det i magen tagit slut. Det är jätteobehagligt.
Helt plötsligt igår eftermiddag/kväll så blev jag illamående och när pappa skjutsade hem mig så fick jag gå ut och spy.
Till och med mitt hår mår dåligt. Det är alldeles trassligt och glanslöst efter de här dagarna med sömn innan jag blev sjuk.
Mamma, Pappa, Brorsan och Syrran har varit här och grattat mig nu! När dom åkte sån stod jag och vinkade åt dom och tänkte på hur mycket jag tycker om dom och vad otroligt rädd jag är om dom. Va mycket dom betyder. Och det var jättefina presenter och så fick jag en massa noter. Både för violin, piano så nu har jag suttit vit mitt piano och spelat. Undrar vad grannarna tycker om mig som spelar mitt i nätterna.
Mamma och Pappa berättade att våran vän Hoorshang dog igår. Cancer. Helt fruktansvärt hemskt för han var en otroligt snäll, omtänksam och fin människa.
Det känns konstigt och är otroligt läskigt när människor i ens föräldrars ålder går bort. Det får en att tänka på hur otroligt bra man har det. Att och hur man verkligen ska uppskatta det.
Jag har iallafall haft en underbar dag! Och jag har inte 30-årskris. Det känns bara som en väldigt bra ålder.
Nu ska födelsedagsbarnet gå och lägga sig.
Idag har jag haft på mig min stegräknare. Ville se hur mycket man gick med ett stillasittande jobb på posten. Samt att åka buss till jobbet.
4308 steg står den på.
Mer än vad jag hade väntat.
Mindre än vad man ska gå.
Till och med mindre än vad en medelsvensson går.
Ska man jobba på posten måste man alltså röra sig mer. På fritiden.
Idag har jag jobbat över två timmar.
Karin skrev nåt så gulligt till mig. Att hon glömt bort att jag var ett litet julbarn. så himla sött.
Vackert
Nu ringde Mattias och sjöng för mig! haha jättesött!!
Idag fyller jag 25 år.
Jag har fått en massa gratulationer och imorse gjorde Olof en jättegod och lyxig frukost till mig och så pysslade han om mig jättemycket. Fick även en present av honom. Ett presentkort på ett spa i strömstad som jag ska utnyttja när jag kommer ner dit i sommar. Jag ska välja mellan två typer av massage och så får man en ansiktsbehandling. Och precis som i filmer kommer jag att gå omkring i en vit morgonrock och tofflor.
Mysigt på jobbet idag. Pratade en massa bland annat med Malin.
Nu ska jag kolla på julkalendern på nätet!
Igår var jag med i bild på tv 3 gånger. + att min stämpelmaskin fick stämpla ut en massa kort.
Idag försov jag mig på morgonen. Bara för att halva displayern var svart. Just den halva som klockan var på. Så idag har jag köpt en väckarklocka, som inte har något som helst att göra med mobiler. Men jag glömde den hemma hos mamma och pappa alldeles nyss.
Jag glömmer verkligen alltid något när jag är där, men det här var det viktigaste att komma ihåg. Nu kommer jag inte att våga somna så imorgon måste jag åka och hämta den.
Det blev strömavbrott två gånger ideg på posten. Helt kolsvart. Första gången höll solen på att gå ner så då kollade jag och Tobias på solnedgången men andra gången var det nästan lika svart ute och vi fick bara sitta och fördriva tiden.
Efter det var jag nere på stan med syskonen. Köpte i princip allt som skulle köpas. Så nu är alla julklappsköpen gjorda. Det är bara några extrasaker som inte kan köpas ännu. För.. det måste vara färskt.
Imorgon ska jag träffa Sara efter jobbet. Ska bli mysigt och riktigt kul. Traditionsfika på vårat Linnéfik. Men nu ska vi försöka sitta inne vid julgranen.
Jag har förresten fått ett nytt kusinbarn. En liten Melker som bara är några dagar gammal. Ska träffa kusinerna den 22 så det ska bli spännande.
Nu ska jag bada. Och imorgon så ska jag se till att jag har ordentlig mat med mig till jobbet. Och det ska inte bli något försovning, vilket betyder att jag inte kommer att våga snooza eller somna om.
Jag blir galen. Min mobil. Idag på lunchen var den plötsligt bara helt svart. Två knappar fungerar inte. Nu fungerar bliden igen men den börjar bli dålig och svag. Den här mobilen inköptes i våras och kostade mellan 4000 och 5000 spänn.
Vad har hänt med alla saker som fanns på den gamla goda tiden? Saker med lång hållbarhet? Är det så att saker görs nu för tiden för att hålla lika länge som garantin, dvs ett år?
Ikväll kommer jag att vara på tv. Repotage från posten.
Har varit en trevlig dag med Micke som lagerchef. Förutom när jag satt på finsorteringen på 752 imorse så har jag stått vid stämpelmaskinen och det var där tv 4 tyckte var roligast att filma. När jag stämplade kort.
Två mål har uppnåtts idag:
Nästa mål är 123 456 julkort, men jag lämnade över ansvaret till Linnéa, när jag slutade, som lovade att hon skulle ta ett kort och rapportera allt imorgon på jobbet.
Jag tycker om det här jobbet. Det är mysigt. Det känns bra att ha någonting att göra. Annars vet jag att jag bara skulle vara hemma och fördriva tiden med extrema projekt.
Men jag är chockad över min trötthet när jag slutat jobba. Jag orkar inte göra någonting. Ska det vara så? Kommer inte ihåg att jag kände så förra året, men då jobbade jag ju ioförsej inte lika länge om dagarna.
Men hur ska jag orka när jag får barn, jobbar och dessutom måste sköta en massa sysslor hemma. Och ha en fritid? Kommer den fritiden att finnas? Att orkas med?
Hur orkar ens föräldrar liksom?
By the way.. jag har ett mål på jobbet som går ut på att stämpelmaskinen ska stå på 100 000 julkort. När jag och Maja lämnade den idag stod den på 98 000 så hon kommer att missa 100 000 imorgon, men jag får väl berätta hur det såg ut. Den andra stämpelmaskinen står bara på 13 000. Den där killarna brukar stå och dom där killarna dom kollar inte ens så att alla kort blir stämplade.
Lång dag på jobbet idag. Men trevlig. Och idag hade jag med mig mp3´n fulladdad med en massa julmusik. Julkänsla.
Jag har svårt att fatta att det är söndag idag. Jag har inte haft någon helg eftersom jag jobbat och passar inte den där tanken på söndagsfilm in liksom.
Nu har det pratats ett långt samtal med Sara i telefonen. Trevligt som vanligt och nu måste jag faktiskt skratta när jag tänker på hur otroligt rolig hon kan vara alltså. Matching.
Och snart kommer Alvprinsen ser jag. Klockan är visst nästan söndagsfilmdags och jag måste kolla på julkalendern på nätet. Innan!
Den lilla illern sitter fortfarande uppe. Nu har jag 6 minuter på mig att hoppa i säng för att ha uppfyllt min lista på saker att göra. Nu är mp3´n laddad med massor av julmusik.
Idag har jag jobbat 8 timmar. Stod vid stämpelmaskinen ganska mycket men någon timme innan vi slutade så kom det en ny leveran med julkort som jag packade upp den del på. Jag har ett mål med stämpelmaskinen att den ska komma upp i 72000 julkort. Den stod på 65000 när jag lämnade den och efter det har killarna hållt på lite också.
Efter det var jag rätt trött på att stämpla. Man måste vara så otroligt fokuserad och koncentrerad hela tiden och stämpla om alla julkort som maskinen inte tar. Så man måste ha koll.
Satte mig på grovsorteringen tills vi slutade och nu känner jag mest för att sitta där eller på finsorteringen.
Men det är bra för imorgon ska vi börja där vi slutade idag.
Nu har jag hittat min mp3 också. Första lådan som stod i källaren. Så det är perfekt. Nu ska jag fixa in lite ny musik. Julmusik.
Ikväll måste jag gå och lägga mig i tid. Jag och Olof var uppe väldigt länge igår och idag var jag astrött så det gäller att vila snart.
Så innan jag går och lägger mig så gäller:
Läggdags vid 23 och absolut inte senare än 24.
Jag och syrran sitter och tittar på videos. Se nedan. Sjukt rolig.
Nu ska jag alldeles strax springa iväg till bussen. Jobbar mellan 16 och 22 idag men från och med imorgon så börjar jag 9 eller 10 varje dag. Det ska bli riktigt skönt att jobba på dagen. Jag har kommit på att jag nog är mer än morgonmänniska ändå. Jag gör hellre saker tidigt på dagen. Fast jag har svårt att få bort de där vakna nätterna. Dom tycker jag också om. Men nu ska jag satsa på morgnarna. Nu när det är vintertid och mörkt ute. Det gäller att ta vara på ljuset.
Som den flitiga julkortssorteraren jag är har jag redan hunnit överstränga mina armar och har en ond punkt i ryggen. Jag måste lära mig att inte skynda jämt. Att ta det lugnt ibland. Men det är svårt då man ser saker som tävlingar. Och det är kul att tävla snabbt.
Sveriges befolkning skickar inte vidare mycket julpost innan lucia, vilket inte är så konstigt. Den 16:e är ju sistadagen för garanti att julkorten kommer fram innan julafton.
Vi som jobbade kväll fick sluta efter 1½ timme idag. Det fanns inget mer att sortera. Men riktigt kul var det och jag pratade en massa med Elin.
Men som Mattias säger, våran arbetsledare, det kommer komma dagar som är mycket värre och det vet jag sen förra året. Men det är kul. Det är kul när det finns oändligt mycket att packa upp, grov- och finsortera, stämpla. Men idag när vi kom så var allt förarbete gjort och jag och Elin fick sitta på finsorteringen på 753 och 754.
Imorgon kommer jag antagligen att känna vilka muskler jag inte använder så mycket mer än till jul. Det ska bli intressant att känna av dom igen. Dom muskler som jag inte vet om att jag har.
När jag gick av bussen så missade jag först min hållplats så jag gick av vid affären istället och handlade på konsum. Pratade lite med den trevliga tanten på ica. Hon är otroligt trevlig och ler jämt. Och idag berättade jag det för henne och så gick jag därifrån med ett leende.
All I want a christmas (for you)
I don´t want a lot for Christmas
There is just one thing I need
I don’t care about the presents
Underneath the Christmas tree
I just want you for my own
More than you could ever know
Make my wish come true
All I want for Christmas is you
I don’t want a lot for Christmas
There is just one thing I need
And I don’t care about the presents
Underneath the Christmas tree
I don’t need to hang my stocking
There upon the fireplace
Santa Claus won’t make me happy
With a toy on Christmas day
I just want you for my own
More than you could ever know
Make my wish come true
All I want for Christmas is you
I won’t ask for much this Christmas
I won’t even wish for snow
And I, I just wanna keep on waiting
Underneath the mistletoe
I won’t make a list and send it
To the North Pole for St. Nick
I won’t even stay awake
To hear those magic reindeer click
Cause I just want you here tonight
Holding onto me so tight
What more can I do
Oh baby, all I want for Christmas is you
All the lights are shining
So brightly everywhere
And the sound of childrens’
Laughter fills the air
And everyone is singing
I hear those sleigh bells ringing
Santa won’t you bring me
The one I really need
Won’t you please bring my baby to me, quickly
I don’t want a lot for Christmas
This is all I’m asking for
I just wanna see my baby
Standing right outside my door
I just want you for my own
More than you could ever know
Make my wish come true
Baby, all I want for Christmas is you
All I want for Christmas is you, baby
Nu har det slagít om till den 14:e december, vilket betyder att jag fyller år om 6 dagar. Om 6 dagar fyller jag 25 och det är 30-årskris.
Hur kommer man över en 30-årskris?
I sommar ska jag, Pappa och Olofs pappa ta dykcertifikat på västkusten tillsammans. Dom håller på och planerar veckor nu med Olofs kompis som håller i kursen. Det ska verkligen bli superkul.