malins alvenäs

När jag vaknar imorgon bitti är det första december. Mattias fyller år och det är första dagen på julkalendern. Jag och syrran ska kanske handla julklappar också. Jag hoppas på ett underbart strålande solsken. Nu är det dags för snön att komma!

Idag har jag, mamma och lillsyrran bakat pepparkakor. Jag försöker alltid vara hypersnabb så att jag hinner göra flest (det är ju mycket roligare med en liten tävling) och det var mest jag som bakade. Syrran var lite sjuk och orkade inte så mycket och mamma fastnade framför skidskytte. Där var som det alltid är den här skidsäsongen. Det enda som kan komma före skidskyttet är att åka själv i spåret. Och min mamma tar vara på all snö. Verkligen. Det har hänt att det har blivit ett och annat varv på fotbollsplanen här intill.

Alla andra år när vi bakat pepparkakor så brukar jag nästan bara göra hjärtan och stjärnor, fint lagda på vadannan rad, åt olika håll, men i år ser jag verkligen fram emot allt som har med julen att göra. Det blev väldigt mycket änglar, granar, bockar, hästar, grisar, lok, gubbar och gummor. Och stjärnor och hjärtan i olika storlekar. Såklart. Till och med årens nyinköpta mått, som var riktigt fina, fick vara med. Kamel, får, kanin.

Den enda som jag inte tror att någon använde var bjällran, som ser ut som ett stridsflygplan.

Men när jag fortsätter med pepparkaksdegendegen någon annan dag så ska jag göra många småhästar för dom blir nästan godast. Jag vill gärna att benen ska bli lite brända. Det ska vara riktigt knaprigt.

Nu har idol 2007 nyligen setts och jag sitter och väntar på kvällsröstningens resultat. Förra veckan åkte min favorit, Daniel ut. Jag kan verkligen inte fatta det. För han var verkligen bäst. Om Amanda åker ut idag så slutar jag att titta.
Andreas kan ju inte röra sig och Marie känner jag ingenting för när hon uppträder. Helt menlös. Jag hoppas att Marie åker ut. Men tydligen så är hon populär bland tittarna, vilket jag verkligen inte kan förstå. Amanda har ju utstrålning och är fräck!

Det här är helt otroligt, men sant. Mitt internet funkar. Jag hade typ gett upp hoppet om det och tänkte ringa till blixtvik och säga upp det men när jag slog på datorn alldeles nyss, givetvis helt övertygad om att det inte skulle funka, så loggades jag in på msn direkt utan att göra någonting och jag var säker på att jag drömde.

Det här känns hlt och hållet underbart.

Ny delkurs idag. Växtfysiologi. Intressant och jag var ovanligt vaken faktiskt. Trots att jag inte sovit så bra på hela natten.(Olof låg och vände sig hela tiden.)

Nu kommer snart mitt nya piano hit. Och lillasyster och mamma är här. Lilla Tjamy är sjuk och kom till min skola idag så sen fick jag ta hand om henne. Jag har lagat mat och bakat muffins åt henne och så har vi legat nerbäddade i sängen tillsammans och kollat på days och annat.

Jess jag är så lycklig!

Vad gör man om man har så mycket skavsår att man nästan inte kan gå?
Jag vågar inte duscha för att jag vet att det kommer att göra asont!

Nu ska jag åka hem och äta och sen är det som sagt projektet Potter som gäller!

Jag kan inte förstå att det snart är december, första advent, UNT´s fyrverkerier, julskyltning och allt mysigt pyssel som hör julen till. Dessutom så finns det snö. Det kommer inte hinna bli någon mer grå novemberdag i år.

Nu har jag precis haft tenta. Det gick lite sådär. Mina skavsår på fötterna värker satt jag nästan inte kan gå nu.

Jag har ett nytt projekt också. Jag har redan börjar läsa Harry Potter på engelska men kom av mig lite i och med allt plugg i början av hösten. För några dagar sen kom den ju ut på svenska också och jag och Olof har ett nytt projekt. Vi har nu båda köpt den på svenska och ska tävla om att läsa ut den först. För mig är det jättebra att börja just idag eftersom jag redan har haft min tenta och jag är övertygad om att jag kommer att vinna.
När jag verkligen ger mig in på att göra något så vinner jag.
Den är över 700 sidor men jag tror att texten är lite större än i den engelska boken. Så det här blir lättläst.
Nu ska jag bara akta mig för alla spoilers som kan tänkas komma ut i och med att den precis hunnit komma ut på svenska.

Så det är det jag har tänkt att göra ikväll. Börja med projektet "Läs ut Potter först".

Det känns konstigt att det redan börjar bli mörkt ute. Ska passa på och åka hem alldeles strax. Men först tänkte jag vara duktig och skriva ut alla papper till växtfysiologin som börjar imorgon. Den här tentan ska fan i mej gå bra. Den här gången ska jag inte börja läsa för sent. För det här är verkligen intressant!

Idag har jag inte haft stegräknaren på mig. Första delmålet är klart och jag måste motivera mig till nästa mål. Dessutom vill inte mina fötter gå så långt med dom här skavsåren.

Så nu blir det nog bland annat ett mål med mamma som går ut på att gå hela orientexpressens sträcka från varsitt håll. Och jag och Sara har ju fortfarande vårat "från athen till paris"-projekt. Från och med imorgon gäller 10 000 steg om dagen. Och då ska stegräknaren nollställas efter varje dag och jag ska skriva upp hur många steg jag går per dag. Kan bli intressant. Känns som att man har mer koll då.

Idag har det inte blivit så mycket pluggande. Först var jag och Olof jättesega hela morgonen och några timmar in på förmiddagen efter igår och när jag åkte hem till mamma och pappa för att plugga så kom Jonas precis när jag hade packat upp böckerna. Har inte träffat honom på jättelänge känns det som eftersom han har varit i Skinnskatteberg och jobbat så då plockades pluggböckerna ihop och "från robinson till ronja"-spelet fram. Det var länge sen men det är ett riktigt trevligt spel.

Igår var det korridorsfest i våran gamla korridor. Jag och Olof blandade drinkar själva först med min äckliga päronvodka så vi kom dit ganska sent på kvällen. Det var jättekul att träffa de gamla korridorarna och på vägen dit började jag sakna Malin jättemycket. Hon skulle ut på norrlands med kompisar men kom tillbkaa senare på kvällen.

Jag och higgi började med att vi skulle dansa på köksbordet men lampan satt i vägen satt och stolarna var jättehala satt jag höll på att ramla rakt ut genom fönstret. Drog ner en stor blomkruka rakt ner i mitt eget huvud och fick stolen över mig men annars gick det bra och Higgi blev jätteorolig och fick sopa upp all jord. Sen hade jag tydligen fyllt Higgis treudd med vatten (fast Olof säger att det var öl.. men han ljuger) oich hällde på Magnus och Olof. Sen gick vi på fest i hus 7 på våning 7. Där dansades det en massa, pratades, skrattades, lektes och busades.

Bland annat kan nämnas att jag och Higgi var inne på en toalett och det finns ju inget mer intressant än att kolla vad folk har i sina badrumsskåp. Tycker iallafall. Det var en kille som ägde den här toaletten och i badrumsskåpet stod det en massa flaskor med orange, blå och gröna lysande färger i. Otroligt roligt tyckte jag och ville såklart testa att skriva med de där färgerna i handfatet medans Higgi var på toaletten. När hon var klar hade jag skrivit i hela handfatet och på kanterna och så skulle vi börja städa. Tyckte hon. Och jag hängde på och försökte torka bort färgen och jag kommre mest ihåg hur alla de där färgerna blandades i olika mönster i långa sträck i hela handfatet. Till slut tog Higgi killens toalettborste och började skura med den i handfatet. =)
Sen kom Malin och det var jättekul att träffa min sötis igen. Som jag har saknat henne.

Jag fick gå omkring barfota på slutet för mina hälar blödde av skavsåren jag fick av mina skor. Och idag är hälarna blodiga. Och gör ont. Dessutom finns det en hel del blåmärken.
När jag och Olof var på väg hem sen så gjorde det asont i mina fötter och Olof satte sig ner och väntade på mig i snön och blev jätteblöt i baken =). Det var ganska mycket snö ute också och mina stackars fötter fick vada i snön iklädda ballerinaskor. Röda med blodiga hälar. Olof tog av sig sina skor och erbjöd mig dom och gick själv barfota i snön men jag ville inte att han skulle göra det satt han satte på sig dom igen och blev jätteblöt.

Jag kan även nämna att jag VET vad som händer med stegräknaren efter 99 999. Så mitt första delprojekt är härmed avslutat. Projektet som egentligen hette "Vem kommer först till 100 000, som senare blev vad händer efter 99 999? "
För svar. Se nedan.

  I
  I
  I
  I
  I
  I
  V 

Den nollställs. 

Pluggningen går helt okej, jag och mamma har varit på himla och cervera och shoppat en massa saker till våra hem. Det är så himla mysigt med jul och att gå och titta på alla fina julsaker. Köpte några jättefina dukar och löpare bland annat.
Vi var även på plantagen och köpte 25kg fågelfrön. Gissa om den påsen var tung att bära ut? för vi hade ingen vagn.

Vi har mysat och fikat med pappas nybakade lussebullar och jag trivs verkligen med julstämningen överallt. Dessutom så ligger snötäcket kvar ute. Och i natt blir det nog kallt för det är fullmåne och rätt så klart.
Nu är det lussebullsfika igen och sen ikväll så tänkte jag och Olof dra iväg och kolla in en sväng i våran föredetta korridor. Det ryktas om fest.

För en stund sedan satt jag och mamma vid pianot och sjönt julsånger tillsammans. Tvåstämmigt. 

Stegräknaren står på 90 864 idag, efter en kort promenad med mamma. Alltså mindre än 10 000 steg kvar till mitt första mål - "vad händer efter 99 999?".

Idag är det ett strålande vackert väder ute. Hade svårt att sova i natt. Låg och småtittade på tv och löste extremsudokus i min lilla bok medans det blev ljusnade. Träden var vackert vita och ute på promenaden lyste solen så vackert på vassen att det såg ut som vasstråna var trädda med pärlor i alla regnbågens färger, lysandes. Jag ångrade verkligen att jag inte hade med mig kameran. Jag och mamma gick och funderade och kom på att de frusna vattendropparna måste ha en speciell storlek för att kunna lysa på det där sättet. För de lyste verkligen.

Allt är verkligen bra en sån här dag, då solen skiner. Pluggandet går kanonbra och jag känner mig motiverad trots att det är lite äckligt med vit och grå hjärnsubstans. Men hjärnan är verkligen intressant.
Nu ska jag fortsätta att plugga medans det är just ute och sen ska jag och mamma åka till duka eller himla och kolla runt lite.

Det är en underbar dag idag. 

Jag är glad för att jag har en gullig pojkvän att mysa med i höstvädret. Och i vinter när det är kallt och förhoppningsvis resten av livet. Tack Olof!

Igår firade jag och Olof våran tvåmånadersdag. Först var vi hemma hos Olof ett tag och sen gick vi ut och åt på den italienska restaurangen som ligger mitt emot universitetsaulan. Väldigt trevlig atmosfär, gor mat och vinet var jättebra till maten. Efter det gick vi till Upplands och sen blev det promenad hem till Olof igen och till alla ljusen. Hur som helst - en väldigt trevlig tvåmånadersdag.
Lite pinsamt var det dock, fast mest roligt när vi var på väg hem och jag ville stanna till i Vasaparken och gå balansgång på ormen och efter det klättra på klätterställningen. Då hörde jag plötsligt någon som ropade "Malin" och så kom Gusvata och hennes kompis, som var med på kryssningen, förbi. Skulle egentligen ut på ÖG´s idag med middag innan hos Clara och Lina men nu blev det inte så.

Igår gick jag alla steg som jag skulle gå men idag står stegräknaren bara på 86 111, vilket betyder att jag ligger på nästa 4000 för lite. Trots det har jag och Olof varit på gymmet idag och tränat. Men jag skyller på vädret. Det har snöat mer eller mindre hela dagen och nu ligger det ett vitt täcke ute. Tack för att jag slapp ännu en till tråkig, mörk och blöt novemberdag! 

Nu är jag hemma hos mina föräldrar och kollar på tv men innan det var jag och Mamma hemma hos mig och pysslade lite och jag sorterade in lite kläder i min garderob, som egentligen är ett vitrinskåp med glasdörrar som man kan skjuta, men den passar jättefint utanför badrummet mitt emot de andra garderoberna. Och så är det snyggt med skjutdörrar av glas.
Det är så finns så mycket att göra hela tiden i min lägenhet, saker att packa upp, disk eller bara allmänt pyssel och sopa och städa. Hur ska jag klara av ett eget hus med trädgård sen? Fast då är man förhoppningsvis två som hjälps åt och barnen ska få slava som små getter. =)

Sverige är i EM. 2-1!

Sara har inte nollställt sin räknare än och hon är nu på 59 529. Jag är på 70 255. Bara 30 000 steg kvar för mig vilket betyder 10 000 steg 3 dagar till. Jag har jobbat in massvis med steg idag, men imorgon ska det kombineras mer med djurfys.

Första halvlek i fotbollen är slut och nu är det 7 minuter in i andra halvlek. 1-1 står det. Sverige skulle behöva ett mål till nu för självförtroendets skull.

Nu pratar jag och pappa om äventyr. -våra små utflykter. Att vi ska ut och grilla pinnbröd någon dag.
Och hans råd till mig över att jag blir besviken när jag inte hunnit göra det jag tänkt på en dag är att inte vara besviken och gå och gräma sig över det och istället titta framåt och göra det bästa av situationen och börja tidigare nästa gång. Men det blir ju alltid såhär. Fast tentan är ju inte förrens på tisdag. Så jag har 5 hela dagar att plugga till.

Är det någon som har tips på bra höstmusik (ingen hårdrock, techno eller trance)?

På tisdag har jag tenta. Det suckar vi över. Önskar bara att jag hade börjat läsa lite tidigare för det här är riktigt intressant och det är mycket text att läsa. Det blir alltid såhär hur mycket jag än försöker. Det är bara att inse att jag kan vara fruktansvärt lat. Ibland. Och väldigt bra på att skjuta upp saker.
Nu ska jag iallafall försöka att inte ha ångest för den här tentan. Det tar så mycket negativ energi och det går inte att spola tillbaka tiden och få tillbaka dagar man ägnat åt annat.
Men nu känner jag att jag vill ha något att se fram emot. Som "ett ljus i mörkret." Något utöver vardagen. Något att gå och längta efter. En överraskning.

Nu ska jag ta en huvudvärkstablett och dricka lite vatten. Pappas tips. 

Mitt projekt går bättre än väntat. Stegräknaren står på 70 001 steg. Jag har gått 14 000 steg idag. Men den promenaden jag gick med mamma var bäst. Det är roligare att vara två. Och att prata hela tiden. Man ska gå snabbt, men inte snabbare än att man kan föra ett samtal.

Ikväll ska jag och pappa kolla på fotbollen. Men nu är han ute och springer så just nu är jag ensam hemma hos dom.
Något som är bra att vara hemma i mamma och pappas hus är att det finns en massa mat, drycker och för det mesta undangömt godis. Kylskåpet är alltid fullt med mat och när man lagar mat så finns det en massa sådana där exklusiva saker som man inte har själv hemma, kryddor, olika såser mm, som är perfekt för en familj men bara går ut och blir dåligt om man är ensam.

Nu blev det en apelsinjuicepaus.

I min familj så dricks det väldigt mycket juice. Och juice är bra om man har ont i huvudet och det är skönt att gå och leta själv i skafferier och skåp efter bortglömda godsaker.

Oj nu har försnacket på fotbollen visst börjat.Nu måste pappa komma hem snart.

När jag inte får allt gjort som jag har planerat så blir jag aningen irriterad. Dessutom så har jag glömt bort att dricka på hela dagen så jag har lite huvudvärk och en dag som inte börjar med min frukostgröt med äpplen, russin och kanel är inte en lika bra dag som andra. Dessutom är det mörkt ute. Men mysigt med regnet. Det är nästan så att man vill bli höstdeprimerad. Men bara i 9 dagar till.

Om 9 dagar är det vinter och jag fyller år om en månad - en dag. Den här julen ser jag verkligen fram emot. Jag har en egen lägenhet som jag kan julpynta i och ha en alldeles egen liten julgran som jag ska klä dessutom ser jag fram mot julen hemma hos mamma och pappa och allt deras julpyntande, pepparkaks- och husbak och alla tända ljus och just nu älskar jag bara färgen rött. Mitt nya påslakan är underbart för det är rött och jag har köpt nya duntofflor som är röda med vita små hjärtan på.
Det var länge sen jag kände att jag längtade såhär mycket efter julen.
Något som också efterlängtas är snön. Jag vill ha en jul med snö. Mycket snö och på min födelsedag ska det snöa. Och helst redan ligga snö. Det är en oskriven lag.
Jag vill inte titta ut på denna tråkiga novemberdag i uppsala där träden är kala, hilmen grå med regndugg i luften och vattendropparna som hänger på trädgrenarna. Om 9 dagar. Då är det december. Då måste det bli bättre. Jag längtar.

Jag saknar att skriva blogg men blixtvik har fuckat upp sig så nu sitter jag hemma hos mamma och pappa och använder deras internet.

Jag och sara har ett projekt tillsammans som går ut på att gå en viss sträcka om dagen. En medelsvensson ska gå 8000 steg om dagen och helst 10 000. Och det är 10 000 klassen som är vårat mål. Eftersom jag tappade bort min avancerade stegräknare under flytten så tog jag mig tillfället i akt att köpa en likadan stegräknare som Sara har. Så nu har vi likadana och jag väntar bara på att vi ska märka varandras.
Under en fika på 018 så kom vi fram till att vi skulle ha en gångprojekt. Jag ville dessutom ta reda på vad som hände när stegräknaren stod på 99999. Så den första deltävlingen blev först till 100 000. Antagligen så kommer den att börja om från 0 för det såg jag att tiden gjorde men det är ändå intressant att testa stegräknarens gränser. Och framförallt ett mål.
Stegräknaren köptes förra tisdagen på kvällen men vi räknade ändå det som första dagen. Igår var det en vecka och 56 000 steg var tvugna att gås för att vara en medelsvensson utan högre ambitioner. De två sista dagarna hade jag ungefär 20 000 steg kvar men lyckades ändå igår komma upp till just 56 000. Och det var ju den första deltävlingen att se om man var en medelsvennson.
Sara skulle nollställa sin räknare igen och jag har ett eget nytt mål. Jag har blivit otroligt inställd på att klara det här. Mitt nya mål är 11 000 steg i fyra dagar till, vilket skulle betyda att jag är klar med 100 000 steg på lördag. Så på lördag väntar överaskningen "vad händer med stegräknaren efter 99 999 steg?"
Efter det delmålet ska jag nollställa min räknare igen och ha som mål att gå 10 000 steg om dagen.

Jag håller på och tentrapluggar till djurfysiologitentan och att kombinera det med stegräknande är perfekt. Jag är redan piggare och känner mig mer motiverad än på länge.

Idag ska jag alltså gå 11 000 steg vilket betyder att min stegräknare ska stå på 67 000 vid dagens slut. Idag har jag gått en härlig promenad med mamma i ett härligt duggregn. Stegräknaren står nu på 65 446, vilket betyder att jag ligger bra till. Ca 1500 steg till och jag tänkte ta en promenad hem sen när jag tycker att jag har pluggat tillräckligt här och det betyder att jag kommer hinna göra  morgondagens promenad kortare. Om jag vill.

Jag vill inte vara någon tråkig medelsvensson. Det låter så medelmåttigt. Jag vill vara lite mer. Lite bättre. Imorgon blir det nog träning på F&S också. Det kan bli intressant med stegräknaren.
Nu ska jag återgå till pluggandet. Men först ska jag skicka iväg lite bilder till Erik som jag tog när han lekte i lekparken.

Årets sista höstmånad har infunnit sig och idag är det sverigedemokraterna och nationalisternas nationaldag. När det regnar är nog november den allra tråkigaste och mest meningslösa månaden på året. Det är nästan inga blad kvar på träden, snön som kom medans jag var i Lissabon ligger inte kvar, det är mörkt när jag vaknar och mörkt när jag kommer hem, det är regnruskigt, husen är gråblaskiga och asfalden är mörkt svart av det blöta regnets tidigare piskande.
Det är kort och gått tragiskt så tråkigt och trist det kan bli. Vart tog den spirande hösten vägen som jag lämnade i Sverige tidigt i torsdags morse? Vart är värmen och blommorna i rabatten?
Min cykelsadel är blöt och jag har saknat min blogg.
Jag tänker baka muffins när jag kommer hem.

Jag har fortfarande inte kopplat in mitt internet hemma så nu sitter jag här i skolan efter en lång dag med föreläsningar och labbar.

I Söndags kväll kom vi tillbaka från Lissabon. Det har varit en underbar resan och jätteskönt att komma bort ett tag. Vädret har varit underbart och jag har gått omkring i klänning hela tiden och myst i värmen. Vi har bland annat varit på världens näst största akvarie - helt grymt häftigt, varit på en massa olika restauranger och uteserveringar och lyssnat på fado och druckit portvin, I Portugal är befolkningen väldigt kort och hotellsängarna väldigt korta. Och hårda. Det bara är så. Alla stängsel är låga. När vi tex var uppe i en jättehög borg så var stängslet upp till mina knän ungefär. Det var inte ens roligt lågt. Sen har vi varit på Sjöfartsmuseét, gått en massa, varit inne i stan och shoppat, åkt spårvagn, tunnelbana, tittat på utsikter och jag har givetvis fotat extremt mycket. (det är därför jag kommer efter hela tiden.)

Igår kom Micke och Erik och hälsade på i min nya lägenhet. Efter ett tag kom Matte också. Isället för att gå på Mårtens pass gick vi på en Turkisk restaurang i sommarro och åt god mat.

Nu ska jag snart åka hem från skolan. Men det suger att det är såhär mörkt ute. Vi har bara varit instängda som små labbråttor hela dagen med Olle, som ioförsej är väldigt trevlig och rolig. Så fort han märker att studenterna håller på att somna så drar han ett skämt. Har bjuder verkligen på sig själv. Äkta bra morfartyp.

Min förkylning har blivit ännu värre och jag är beroende av mitt nässpray även på dagtid. Det är lite jobbigt för jag håller på och spar in på nässprayskostnaderna och sitter här med en alldeles igentäppt näsa. Imorgon ska jag till apoteket direkt efter skolan. Och vi börjar halv 9. Det är jättetidigt. Gruppdiskussion. Men sen slutar vi 12 igen.

Men kort och gått så är livet efter Lissabon i ett gråmulet och kallt Sverige en smula tråkigare än ett soligt och varmt Lissabon med klänningar och allt som hör till en sommardag i november.