malin alvenäs

Min dator står på sin plats på skrivbordet igen och allt är frid och fröjd, labbarna är genomförda och det är bara labbrapporten som är kvar att skrivas, men det behöver vi inte tänka på nu. Jag är ledig imorgon. Det känns helt underbart. Har planerat bort min förkylning efter den här helgen. Så då tänker jag vara frisk igen.

Olof har varit och hälsat på och åkte precis hem. Han tog en flöjt åt mig på mario så jag har kört nästan hela värld sju nu. Riktigt svårt, men roligt.

Nu är det bara lite städning av rummet som återstår och inplockning av lite grejjer som står i korridoren så kort och gått så går projektet oväntat bra. Jag får mina ryck ibland.

Jag hoppas på fint väder imorgon. Då ska jag först inte ställa klockan på ringning, sen ska jag kolla på både reprisen av gårdagens days och sen dagens och så ska jag sätta upp mina konsollhyllor igen, flytta om på hyllorna och damma.
Men jag skulle behöva fler garderober. Det är mitt stora eller iallafall största problem. Att inte ens en tredjedel av mina kläder får plats i garderoben. Får försöka lösa det imorgon hur jag nu ska bära mig åt.

Kvällen har ängnats till att städa hela korridoren samt pratat med korridorare. Ganska skönt och avslappnande efgter ännu en dags lång labb. Dock förstor jag betydligt mer av dagens labb än vad jag gjorde igår.

Nu ska jag fortsätta med min 16X16 sudoku som jag hittade i en gammal technatidning när jag städade häromdagen.

Dessutom så har jag tagit mig tid att koppla in mitt favorittangentbord också. Det som lyser blått i mörkret. Riktigt tufft! Dock är det mindre än det andra och jag trycker på fel tecken hela tiden men snart har jag vänjt mig tillbaka. Det här är oslagbart trots att det är litet.

Matte var nere för en stund sedan och snodde lite bilder från min dator också tills hans nya hårddisk som vi har hämtat ut på ica idag.

Hur som helst så är det frid och fröjd och jättekallt ute. Frost och sista augustinatten. sommar och snart höst. jag längtar.

Nu sitter jag hemma hos mamma och pappa och skriver. Jag längtar tills malins höst. Första september. Och kunna skriva malins höst. På riktigt. Och att verkligen veta att det är höstkänslor jag känner. På riktigt.

Trots att det är kallare ute och att jag är jätteförkyld och börjar få ont i halsen så kan jag inte låta bli att ha fönstret öppet. Jag gör allt än ångrar att jag flyttade sängen till fönstret. Hoppas att det blir ännu en stjärnklar natt.

Projektet går oväntat bra. Gjorde ett ryck i natt och blev inte klar förrens någon gång runt tretiden. Det var inte populärt idag. Det gick jättedåligt på labben för hela vårat montage läckte överallt och vi fick sluta halv 6 pga dålig utrustning.
Men hoppas att det inte blir någåt fel med våra prover under natten. För vi ska labba till 5 imorgon också. Och det är jättesvårt och krångligt. men jag har inte gett upp. Nej då. Inte alls. Långt ifrån. Jag försöker verkligen. Men nu längtar jag bara tills det blir helg och jag kan plugga hemma i lugn och ro utan en massa labbar.
Medans vi väntade på att våran labb skulle bli klar så passade jag på att fråga våran labblärare, Diana en massa saker. Jag tycker att det är så intressant att veta vad doktoranderna har läst och vad dom ska fortsätta med. Men hon var betydligt för kemiintresserad för mig. Men det lät intressant det hon pratade om. Enzymer och om att man kunde ändra så att vissa processer kunde gå snabbare. mm. tänk vad man kan göra alltså.

Ska nog inte spela på reccemottagningen på fredag. Trots att jag är ledig då. Gick inte på repet ikväll. Det är jättejobbigt att spela fiol när man är täppt i näsan.
Det känns jättesynd men just nu vill jag bara få morgondagens labb och labbrapportskrivande färdigt.

Du tycker mest om vita bilar. Precis som jag. De flesta vet inte ens att det är olika smak på bilarna. Mamma äter tre åt gången. en av varje färg men om hon skulle välja så tycker hon mest om dom gröna. Och Pappa märker nog inte att dom har olika smak, men retar oss för att vi äter dem tre och tre.

Idag är det riktigt kallt ute och jag har blivit jätteförkyld. Jag har varit hemma hela dagen och städat. Men imorgon är det labb och jag går mellan 8 och 5 imorgon. Det är jättejobbigt att ha labb när jag är förkyld.

Jag håller på med ett projekt i mitt rum. Detta projekt är anledningen till att jag inte har skrivit blogg på ett tag. Min dator står nämligen ute i korridoren, vilket inte är det bästa. Men det är inte bara datorn som har stått där utan nästan allt annat också.
Projektet gick nämligen ut på att flytta sängen till fönstret. Och det har jag gjort men det är ingenting annat som står på rätt plats nu. Och det tillhör projektet. Att flytta om allt. Det här blir jättebra.
Häromnatten satt jag i sängen, med vidöppet fönster och tittade på stjärnorna och spelade gitarr. Otroligt mysigt. Och inspirerande. Jag älskar att sitta att titta ut på människorna som går utanför och på himlen och utsikten och känna vinden när den blåser in och rör runt gardinerna.

Nu sitter jag här inne hos Higgi och Martin och har lånat deras dator.

I kväll har jag kollat på morden i midsommer med mamma och ätit bilar. Riktigt mysigt.

Det har flyttat in många nya i korridoren. Bland annat en till Malin som är jättesöt och trevlig. Vi har en egen Malinklubb och så en kille som heter Magnus som är bra på att spela piff och puff tv-spelet.

I lördags hade vi mys uppe på taket med korridoren. Jag, Olof, Higgi, Martin, Malin, Mani, Daniel och Aravindh. Satt uppe till 5 på morgonen och drack vin och snackade. Hade med mina nya högtalare som jag har fått av Daniel också och så spelde vi en massa bra musik. Riktigt riktigt trevligt. Dessutom så var det jättevarmt ute men vi hade laddat upp med en massa filtar.

Jag och Erik har bakat pizza och Malin har bakat muffins som vi har ätit. Jättegott med daim på. =)

Började skolan igen igår. Gick hela dagen och blev lite chockad över svårigheten. Det var riktigt svårt trots att jag hängde med jättebra hela tiden. En hård första dag. Gustava hade rast samtidigt som oss så på rasterna så pratade vi med henne också och sen när vi slutade så pratade vi lite med Marcus som hade pantat burkar från nollningen. Sen drog jag, Kubra och Gustava ner på stan och åt mjukglass och Kubra köpte skor och så köpte vi nya kursboken som var tjock, blå, dyr och inbunden med guldtext. Biokemi.

Nu ska jag gå in och fortsätta med mitt projekt i rummet alldeles strax och sen ska jag inte gå och lägga mig alltför sent.

Jag vill lära mig nolledansen.

iiiiiiii nu har jag pratat med Kubra igen. Hon har precis kommit tillbaka från Turkiet och jag har saknat henne hela sommaren. Nu ska vi på promenad. Hon har också tentaångest.

Häromdagen kom syskonen hit och så lagade vi pannkakor med Johan. Balkongdörrarna var öppna så det var bara att gå fram och tillbaka. Hur bra som helst. Pannkakorna blev skumma för antingen 1. Jonas gjorde en konstig smet. Kanske för mycket smör. 2. deras stekpanor var dåliga. 3. Deras plattor var dåliga. Ingen aning om varför hur som helst för det blev likadant när jag hämtade min stekpanna. Men gott blev det iallafall. Och jag ställde grädden i solen så att den förvandlades till en gul smörklump som Tjamy åt en massa av. Jag tyckte att vi skulle salta det och göra smör men det var det ingen annan som ville. Hur som helst kul och Jonas höll på och retade mig hur mycket som helst. Och så kom vi såklart in på plommon.

Något jag och Jonas aldrig kan sluta skratta åt är en händelse som ägde rum förra året när vi var på kräftskiva hon grannarna på sommarstället. Dom hade plockat en massa plommon. Först stod det en jättestor skål inomhus med plommon som jag gick och smååt av och tillslut hade jag ätit upp hela skålen. Sen åt vi kräftor och till eterrätt fick vi någon plommonkaka med en massa plommon i. Jättegott. Sen ställdes det fram en ännu större skål med plommon på bordet som aldrig kom till de vuxnas bord. Jag och Jonas åt upp nästan hela skålen och la varenda kärna på Amandas tallrik. Så när plommonskålen var slut så låt det et stort berg på hennes tallrik och så gick Eva som bor där förbi och säger till Amanda "men Amanda va mycket plommon du har ätit. Du måste ha varit hungrig". Jag och Jonas kunde ju verkligen inte hålla oss för skratt så fort vi tittade på den stora plommonhögen på hennes tallrik och som straff fick vi en extrem magknip som höll i sig ganska länge efter att vi kommit hem.

Så.. i år var vi också på kräftskiva hos samma familj, fast den här gången var mina syskon inte med. Och plommonskålen stod vid mig. Först satt deras barn inne och tittade på tv:n och jag ägnade mig att äta upp hela plommonsålen förutom ett som var dåligt. Varje gång det började bli en hög på bordet gick jag ut och gömde dem i deras trädgård. Sen var det mat och en ännu större plommonskål stod framför mig. Jag åt upp nästan hela den också. Tillslut åt jag inte ens för att det var gott, för när man äter för mycket av något så smakar det konstigt till slut, utan bara bara för att ha något att göra.
Hur som helst så blev det ju en ganska stor plommonhög på min tallrik och den här gången fanns det inget syskon att lägga över kärnorna till så när vi sedan skulle gå hem så sa Eva "Malin visst tycker du om plommon?". Och jag svarade ja. Då tog hon fram en stor genomskinlig påse och fyllde den med plommon och gav den till mig.
Mycket lustigt hur som helst.

Det har flyttat in en ny tjej i min korridor, som också heter Malin. Så igår kväll när jag och Higgi spelade supermario 3 var första gången jag träffade henne. Satt och pratade länge, småkollade lite på beck och spelade supermario. Rikigt trevlig tjej! Så nu har vi en Malin-klubb. Hon ska börja läsa fysik på ångströms så idag följde jag med henne till skolan och visade vägen. Skönt att cykla lite på morgonen men på vägen tillbaka kände jag mig helt yr av solen och av att jag var hungrig och törstig. Min kropp funkar typ inte utan frukost. Det är ju bästa målet på dagen. Men. jag har fortfarande inte ätit ågot idag. Inte konstigt att jag mår så illa.
I helgen har jag varit på sommarstället och fått lagad mat så då har det funkat bättre. men nu för tiden när jag är hemma ensam så glömmer jag bort att äta. Jag känner mig inte alls hungrig och sen när jag är på gymmet och tränar så kan jag känna mig helt svimfärdig. Är dock glad överatt jag börjar bli starkare igen. Hade en liten svacka i sommar, men nu orkar jag snart träna lika mycket som förut. =)

Idag kommer Olof och hälsar på också. Typiskt att jag ska plugga men vi hinner nog leka lite ändå. Ska bli grymt kul. Och jag borde städa mitt rum innan dess.

Nu ska jag vila lite och sen borde jag nog laga iordning något att äta.

Väntar på att Eva, våran studievägledare ska svara på mitt mail också. Är så orolig att det inte ska komma fram när man skickar på skolmailen för ibland kan det bli jättekonstigt. Så jag kanske skriver ett nytt mail senare idag. Men måste liksom veta.

Har umgåtts ganska mycket med Daniel på sistione också. Var kul att träffa Magnus också häromdagen. Tittade på när dom spelade guitarr hero. Riktigt kul!

Var ute i skogen och plockade svamt i helgen när jag var på sommarstället. Ingen höjdare att klättra omkring i flip-flops. Halkade och fastnade med hela benet i ett jättedjupt hål. Så jag har skrapat upp benet, rumpan och har ett jättestort blåmärke på benet. Är förvånad över att det inte gjorde ondare och sen tänker jag på Anja och då slutar det smärta helt. Hon har ju inget kött på hela axeln och ska ta hud från benet och kommer alltid ha ett stort ärr där sen.

Nu har vi varit på "Uppsala ladies eve" på parksnäckan. Erikas band "trepsicore", britta persson, (som är dotter till ragnar) spelade och ett band som hette "little jenny & the blue beans". Riktigt kul att lyssna på och det regnade. Men vi satt under våra paraplyer, inlindade i filtar så det var inte kallt alls. Bara mysigt. mamma, pappa och syrran var med. Innan dess var jag och Tjamy nere på stan en sväng och solade. Sen har jag träffat Matte och så är Erik och hälsar på. Så har träffat honom och Micke en sväng och tränat på gymmet med Matte.

Nu har jag huvudvärk och är röd om kinderna så tror att jag är lite sjuk. Hoppas att det känns bättre imorgon, när jag ska läsa biologi.

Den svarta kaninen är sjuk. Vet inte vad det är för fel men den har inte ätit på två dagar och sitter och skakar inne i ett av husen. Vet inte om den har ätit något konstigt eller om något djur har skadat den för innan dess var den hur pigg som helst.

När du var elva år och skulle fylla tolv den sommaren, jag var fjorton, så blev du påkörd av en buss. På norbyvägen, precis utanför ebc, där jag pluggar nu. Din häftiga cykel med tjock ram blev överkörd men du lyckades på något mirakulöst sätt istället få en knuff och flög in i stenmuren en bit därifrån. Det låg en ambulans efter bussen på andra sidan vägen och dom plockade upp dig direkt. Dom hade sett hela händelsen och var helt övertygade om att du hade dött på fläcken. Du cyklade över vägen och hade en för tung växel i (femman tror jag att det var) och insåg att du inte skulle hinna över. Busschauffören satt och tittade ner i ett papper och solen måste ha lyst på bussens lyktor för du tyckte att den blinkade för att stanna. Du hann tänka hur mycket som helst på den korta stunden. På familjen, att du inte skulle få träffa oss något mera och sen låg du där på trottoaren helt plötsligt med din smala kropp med huden runt revbenen alldeles uppskrapad och blodig och hade ont i foten och tänkte att "det är såhär det känns att dö"..
Sen var det jag som fick ta emot samtalet, jag som fick höra beskedet jag som fick höra "din brorsa har blivit påkörd"eller överkörd" och när jag frågade om han levde så sa ni "det vet vi faktiskt inte". Då tror man bara det värsta.
Mamma var i Wien och Pappa var på spellektion med min syrra. Och när jag berättade för honom så kunde han inte slå i telefonkatalogen så det fick jag göra och han kunde knappt köra bil. Sen körde vi förbi olycksplatsen och där stod hans häftiga cykel med tjock ram lutad mot en häck. Helt förstörd och den tjocka ramen var helt krokig. Då visste vi vad vi trodde. Du fick sova på sjukhuset och pappa sov också där. Jag tog hand om Tjamy och dagen efter kom du hem igen. Helt oskadd. Du hade verkligen änglavakt. Och sen fick du en ny cykel av cykelhandlaren för han var så glad att du överlevt, för året innan var det en kille som var lika gammal som du som hade varit med om en likadan olycka som hade dött på fläcken.

På körskoleutbildningen igår så berättade läraren att anledningen att dom har 30km/h utanför skolor beror på att de flesta överlever den krocken. 9 av 10 överlever. Men om man blir påkörd i 50km/h så är det 1 av 10 som klarar dig. Precis det tänkte jag på när jag kollade på körskolefilmen igår. Och jag och mamma tittade på varandra och sa "Jonas var den tionde".

Jag vill bara säga till dig Jonas, Att jag älskar dig så otroligt och alla gånger jag varit dum mot dig när jag varit yngre ångrar jag så otroligt. För du är verkligen bäst och ja.. du är värd det bästa helt enkelt!

Idag har jag sovit jättelänge. Mattias ringde och tjatade på mig flera gånger om att jag skulle följa med honom ut och plugga och efter ett tag tog vi oss ut och låg och pluggade på filten på vårat ställe på kortsidan av hus sex. Micke kom förbi en sväng också och plockade svamp. Och salam kollade in tjejer. som vanligt. Allt var som vanligt och det var jättevarmt och jag och Mattias lekte med alla våra spel och spelade botcha och hällde vatten, men bara lite den här gången. Upp till navelkanten och tills det rann ur.

Efter det åt vi mat och han skjutsade hem mig till mamma och pappa. Där kollade vi lite på morden i midsummer och sen kom Mattias och hämtade mig igen. Nu har vi kollat på fotboll och nu är jag arg.

Igår lekte jag med Matte och sen var jag och Tjamy och mamma och pappa på körskoleutbildning. Jag och Tjamy satt och ritade en massa djur och försökte hålla oss för skratt men han var faktiskt väldigt bra körskoleläraren. Bra kontakt med eleverna och på slutet visade han en film. En jättehemsk. En jätteobehaglig. Med en massa olyckor, kaos, kockar, folk som dog, folk som skadades och människor som fick beskedet att deras anhöriga hade dött. Och hela tiden spelades REM´s “everybody hurts”, som jag tycker så mycket om. Den har aldrig känts sådär lång förut. Och alla hade nog tåtar i ögonen och körskolechefen grät. Han hade förlorat sin svåger. Och torkade tårar som sakta rann ner för hans kinder. Det var hemskt. Sen ändrade jag uppfattning om iallafall honom som körskolelärare. Annars så har jag en känsla av att de försöker få ur så mycket pengar som möjligt ur folk, men han kändes ärlig.
Filmen fick mig att tänka på min brorsa..

Idag har jag inte pluggat något alls. Vad håller jag på med??
Men enda sen jag vaknade efter att ha gått och lagt mig vid halv 5 på morgonen så har jag känt mig jättetrött. Blev lite bättre efter gymmet men jag kände mig mindre stark än vanligt och helt skakig i kroppen. Däremot var det ett underbart ösregn att åka hem i. Vi blev dyngsura men det var ett ljummet ösregn som piskade oss i ansiktet.
Men jag är glad att Matte drog med mig till gymmet. För jag älskar verkligen att träna. Det är bara det att det har blivit lite hackigt på senaste tiden. Men nu är det dags att börja seriöst igen.

Har gjort pizza med Matte och kollat på beck med Anders och pratat en massa och varit ute på promenad med Matte.

Nu trivs jag ganska bra i min nya hårfärg för det är många som har sagt att det är fint. Trots att det känns lite mörkt. Men det är bara upptill som det känns mörkt eller ovant kanske. Längre ner är det så himla snyggt mörkt. Eller ja det är ju samma färg på hela håret men det känns ovant intill ansiktet.
Jag är så van at ha blont hår på somrarna och att det solbleks men den här sommaren har det varit annorlunda. Nu vill jag bara ha mörkt hår. Jag passar bra i mörkt hår eftersom jag har mörka ögonbryn. Eller ja. det ser rätt naturlig ut. Tror att det blir bättre om några tvättar.

Nu är det nog läggdags.

Hej Malin!
Tror inte jag vågar skriva citatet på din wall, träffade lindbäck igår och det är högst troligt att han skaffar facebook snart. Du vet ju hur arg han blir när man retar honom ! =P
Men såhär lyder iaf citatet:

"Fan grabbar, jag träffade en brud på dansgolvet, det gick jäkligt hett till… Jag tog på henne överalllt… ÖVERALLT!… sen frågade jag: HOS DIG ELLER HOS MIG? …. Men då sa hon, att hon hade pojkvän.. och att hon var från (sätt in godtycklig ort norrifrån, har glömt vilken) och att hon var här och pluggade körkort på ABE…. Då sa jag DRA ÅT HELVETE… och sen gick jag."

Slut citat.

Det roliga med själva grejen var sedan att lindbäck inte nöjde sig med att berätta historien en eller två gånger.. utan snarare 6-7 under den närmaste halvtimmen. Vi var lika nonchalanta varje gång och tyckte inte att det var så mycket att gräma sig över, men han var verkligen förkrossad och bitter den stackaren. =P Tilläggas bör väl även att det var skumparty på tranan och att lindbäck med all sannolikhet hade bar överkropp vid det inträffade.

Hoppas ni är nöjda med min redogörelse, tror den ska vara relativt objektiv. Dock kanske vi skall sprida härligheten med viss försiktighet och respekt mot vår kära Lindbäck.

Tack för mig.
/ The one and only danskung

Det ösregnar ute och jag har precis kollat på "Rosa-The movie". Innan dess var jag och Matte på gymmet och tränade. Var skönt men jobbigt. Men mest skönt. Fast tråkigt att jag inte är lika stark som förut.

Peter har varit här och hälsat på. Så vi åkte sparkcykel mitt i natten och så satt vi inne hos Daniel och spelade en massa spel på hans dator. Och jag var nog sämst. Gjorde även en facebooksida åt honom och satte in en bild.

Innan dess var jag, Matte och Berra på ångströms och pluggade. Anders kom dit en stund innan vi åkte också. På kvällen drack jag och Matte champagne och pantade en massa burkar. Sen kollade vi på film.

Det går inte så bra med pluggandet.

Nu ska vi göra pizza.

Det åskar.

Idag har jag varit med Matte hela dagen. Vi har suttit och pluggat uppe hos honom, varit på ica maxi och handlat ännu fler utespel som ligger i bilen nu. Hela bakluckan är full av spel. Sen köpte vi vin som vi drack medans vi pluggade och lagade mat. Björn kom upp och åt med oss och drack vin och sen drog vi ner till Mickes korridor en stund, där de hade kräftskiva. Sen färgade jag håret och nu har vi precis kollat på "Linas kvällsbok" som jag tvingade Matte att ladda ner. Han tycker inte alls att såna filmer är roliga men han tittade faktiskt ganska mycket. Har även blivit nerbrottad ett antal gånger och testperson för en massa grepp. Som vanligt.

Jag vill åka på cityfesten i Gävle imorgon men tror inte att jag ska dit. Jag vill spela bingo och äta langos.

Imorgon ska vi sitta på ångströms och plugga.

Ikväll har jag varit nere på stan med Sara. Vi har gått promenader och suttit uppe vid kanonerna vid slottet och tittat på utsikten, pratat en massa och legat på våra filtar och tittat på stjärnor och så fort jag började räkna dem så kastade Sara gräs på mig så vi hade gräskrig och kom överens om att vi ska ha vattenkrig en annan dag. Det var vackert att se det skymma och se fler och fler stjärnor träda fram på himlen. Räknade dem om och om igen i mönster och hela tiden blev de fler och Sara kastade mer gräs på mig. Igen. Och igen. Och igen.

Nu har jag varit uppe hos Matte och kollat på film och ätit jordgubbar som han köpte utanför ikea idag. Riktigt söta och goda. Men förmodligen inte svenska. Gick hur bra som helst att äta utan socker men Matte öste såklart på en massa iallafall.

Sitter och lyssnat på radio. Spelas bara en massa olyckliga kärlekslåtar. Helt otroligt att jag sitter och lyssnar passivt på sånt här. Innan jag går och lägger mig.

Vet inte vad jag håller på med? När blev klockan såhär mycket? Jag förstör ju mitt schema för morgondagen totalt. Plus att jag åkte ner på stan och träffade Sara istället för att läsa de där sista kapitlen som jag skulle. Men jag tycker om spontanitet och det var klart värt det!
Så nu ser morgondagen ut att bli lång. Och ännu längre om jag inte går och lägger mig snart.

Nu har jag precis kommit tillbaka från sommarstället. Det är grisigt varmt i mitt rum och alldeles kvavt ute. Ångrar att jag inte stannade kvar vid vattnet, där man kan bada när man vill.

Det är ju olika känslor att vara i Uppsala och svettas och veta att man måste cykla iväg långt för att få bada och antagligen bli ännu svettigare och ännu varmare och så sommarstället då man bara kan hoppa i från bryggan så fort det känns för varmt. Det blir aldrig psykiskt jobbigt eftersom jag vet att jag kan bada exakt när jag vill. Däremot Uppsala kan verkligen bli psykiskt jobbigt.

Hur som helst så har jag och mamma haft det riktigt skönt nu och suttit på verandan i svalkan och jobbat i två dagar. Har gått rätt bra med mitt pluggschema men jag måste läsa tre kapitel till ikväll.

Igår kväll var vi ute på en tur med båten och tittade på bävrarna. På stora skotterön är det minst 2 bävrar som har byggt en hydda och dom dök omkring som små sälar och plaskade med sina svansar en bit från båten. Jag gick även iland och tittade runt lite. Det låg massor med timglasfällda träd. Rätt intressant men lite synd om dem som bor där.

Nu ska jag svettas vidare med min biologibok och mina studier.

skriv ditt namn med lillfingret: malin

skriv ditt namn med armbågen: malin

skriv ditt namn med pannan: mjnaklu8h

skriv ditt namn med foten:  malin

skriv ditt namn med näsan: mjaloinnnn

Skriv ditt namn med handflatan:  malin

Skriv ditt namn med läpparna: malin

Skriv ditt namn med hakan: maoih

Nu är jag sjukt trött. Men orkar liksom inte gå och lägga mig.

Var grymt kul att spela Jan Sandströmstycket idag.

Nu har jag varit uppe och pratat en massa med Matte och kollat lite på bilder.

Imorgon måste jag börja plugga. Grymt kul alltså. Måste skaffa mig en bättre dygnsrytm.

Klockan är snart halv 3 och jag går inte och lägger mig. Trots att jag är jättetrött. Blev övertalad av Daniel att hålla honom sällskap i tvättstugan men nu är jag hemma igen och nu är det verkligen dags. Inte många timmar kvar innan jag ska upp. Mindre än 4. Helt otroligt och jag som sov lite inatt. Förstår inte hur jag ska orkar upp imorgon. Tur att jag redan har plockat fram konsertklänningen.

men.. Vad håller jag på med egentligen?

När jag vaknade imorse så hade jag bestämt mig för att sluta känna. Att stänga av känslorna. totalt. Fick ett ett sms angående en otroligt otrevlig handling som dessutom är ofattfar och oförståelig. Och för min del oförlåtlig. Jag ville bara vända mig om och somna om igen men klockan var redan för mycket så när jag väl var tvungen att gå upp så kände jag väldigt mycket i hela kroppen. Förutom att jag hade sovit för lite så hade jag en massa obesvarade frågor i huvudet och allt detta ledde till att jag inte hann äta någonting innan jag åkte iväg för att spela.

Åh jag är så otroligt lurad! Hur skulle jag, som hela tiden registrerar nya känslor kunna stänga av känslorna?

Väl utanför domkyrkan så träffade jag en massa kompisar och då bestämde jag mig för att börja känna igen. Iallafall lite. Och Sandströmstycket bevisade att det inte gick att stänga av känslorna. Iallafall inte för musik. Trots att det är ett modernt stycke så är det fint, vackert och häftigt på samma gång.
Förstod inte att det var en så stor grej men det är ju Linnévecka och en massa körer som ska sjunga tillsammans med oss imorgon; bland annat Nordklang under ledning av Karin Eklundh och UAK. 
Och trots att Stefan Parkman är en kördirigent med svävande rörelser, som kördirigernter har och ibland är lite väl gnällig så tycker jag om honom.
Träffade Petra och hennes lilla Nora också. Nora har en troligt söt näsa. Ja hela hon är urgullig!

På vägen hem hade jag sällskap med Frida som bor på Rackarberget. det var väldigt trevligt att prata med henne. Kom dessutom fram till att hon pluggar tillsammans med Mani i min korridor, han som slängde alla våra gemensamma korridorssaker.
Så när jag cyklade hem från Rackarberget så kände jag ganska mycket igen. Inte totalt men tillräckligt. Och nu känner jag att jag är hungrig och att jag vill ha en laptop med vridbar skärm. Ja ibland känner jag faktiskt väldigt mycket. Och ibland kanske lite för mycket.

Dessutom så kommer jag att känna imorgon också. För då börjar repet i domkyran kvart över 8 och högmässan börjar klockan 11. Det är verkligen hörvärt. Det ska bli otroligt kul att spela Sandström!

Och nu känner jag att jag saknar en viss person.

Men rätt som det är kanske jag bestämmer mig för att stänga av känslorna igen. På obestämd tid förstås.

Nu har jag precis kommit hem. Har varit hos Sara tills klockan halv ett. Vi har byggt klart ett jättesvårt pussel som hon hade med en massa vinterdjur på. Sen har vi ätit god middag tillsammans med hennes föräldrar och suttit och pratat en massa om bland annat hur de träffades och vem som friade till vem, vilket det rådde lite olika meningar om. Sen har jag läst i Saras hemliga bok och gjort en massa tester. Riktigt intressant. En riktigt tevlig kväll helt enkelt.
Det tog nästan en timme att åka hem genom hela stan med lite telefonsamtal på vägen. Men det var riktigt vackert. Den långa cykelvägen indränkt i dimma och precis satt det gick att skymta slottet och domkyrkan längre bort.

Och sen när jag kom hem så blev jag övertalad av Daniel att kolla på film i hus 7 så vi kollade på Eragon och nu är jag hemma och riktigt trött. Det var en riktigt fin film. Fint ljus och fina vyer. Lite som sagan om ringen.

Men nu ska jag sova. Har ju bestämt med Micke att vi skulle träna tidigt imorgon eftersom det inte blev något för min del idag.

Idag är det en mycket bättre dag. Trots att det är grått och regnet ligger i luften. Har varit nere i Mickes korridor och lekt lite. Synd bara att dom har stängt på gymmet mellan 12 och 16 idag. Jag och Micke hade tänkt gå oh träna på morgonen men nu får vi vänta ett tag till. Känns skönt att Micke har kommit tillbaka. Det kan ju vara urtråkigt att gå och träna själv. Fast skönt när man är där.
Ska träffa min favoritSara idag också.
Och städa upp i rummet efter Sandströmletandet igår. Och så ska jag flytta tillbaka mina växter som jag ställt i köket tillfälligt. men tänkte att jag skulle städa först. Är så himla rädd för att växterna ska åka ner i golvet, nu när Martin har ställt upp dem i fönstret.

Nu ska jag nog läsa lite i Potterboken.

Jag hade tänkt att gå och lägga mig, men fick för mig att jag kanske hade Sandströmnoterna och kunde fuskträna på dem innan helgen. Så nu är det ganska stökigt utan att jag ens har hittat noterna. Det är vad jag kallar oflyt.

Har varit några dagar på sommarstället nu. Anja och hennes mamma, MJ kom och hälsade på och det var verkligen underbart att få umgås med dem innan de åker tillbaka till USA. Anja hade ganska svårt att röra sig efter olyckan, men allt verkar gå att återställa. Tycker så synd om henne bara, hon som hela tiden vill göra saker, att hon inte kan.

Har varit ute och åkt lite båt idag och passat brorsan när han seglade. Han har blivit riktigt duktig. Och så har jag kommit på att jag vill ha en vindsurfingbräda. Grannarna har en sådan och dom kostade tydligen mellan 12 och 15000, vilket var lite dyrt, men jag ska spara ihop till det. För jag bara måste genomfära vissa saker. Det ser ju så sjukt soft och roligt ut. Och det är lättare än att rigga segelbåten, lättare än att segla + att man slipper få bommen i huvudet vid gipp och när man kapsejsar så är det svårare att vända upp en segelbåt. Det finns hur som helst en massa fördelar med en vindsurfingbräda. Jag bara ska ha en! En snygg! Kanske en med rött och vitt segel.

Har blivit en del springande nu också när vi varit borta. Luften har varit ganska kvav så det har varit ganska jobbigt i uppförsbacken de första kilometrarna men sen har det varit helt okej. Att ha brorsan bredvid sig kan vara lite psykande. Han har en otroligt sparsam springstil vilken går ut på att inte lyfta benen så mycket samtidigt som man tar långa steg. Förstår inte riktigt hur det går till, men det känns som att jag anstränger mig mycket mer och att han mer har ställt in sig på att springa marathon. Då gäller det att fokusera på stegräknandet och inte på att jag känner mig tröttare än vad han säker är.

Hur kan någon säga att man är oslagbar? Bäst?
Peppa, stötta och ställa upp? Ge upp sina dagsplaner för att få en på andra tankar? Och hur kan personen dessutom säga "haha malin jag gör det med glädje?
Utan att själv bli kallad bäst? Utan att bara vara helt underbar rakt igenom?

Du är nog den ärligaste jag känner. Och framförallt är det så skönt att du alltid säger precis vad du tycker om mig.. för jag vet att du vet att vad du än säger till mig så vet jag att du tycker om mig.

Jag hoppas att jag någon gång får chansen att ge dig det du ger mig! tillbaka.